Reflektion

Grön omställning Europa

EU höjer tempot, vad betyder det för Sverige?

Sveriges nationella politik påverkas på alla områden av beslut som fattas på EU-nivå. Klimatfrågan är inget undantag – tvärtom. Som medlemsland har Sverige goda möjligheter att påverka utformningen och inriktningen på EU:s arbete för att nå klimatmålen. Pandemin har slagit hårt mot Europas befolkning och fått stora ekonomiska, politiska och sociala konsekvenser. Trots det så har EU under 2020 höjt tempot rejält i sina klimatambitioner genom att föreslå en klimatlag som säger att EU ska vara en klimatneutral kontinent 2050. Under året beslutade också EU att den gröna given ska vara ska vara styrande för EU:s återhämtningspolitik efter coronakrisen i syfte att styra mot både snabb ekonomisk återhämtning och grön tillväxt, och därmed ett mer hållbart och motståndskraftigt Europa. EU har därmed starkt integrerat sin återhämtningspolitik med klimatomställningen, och klimatomställningen i sin tur med en bredare hållbarhetsagenda.

Under 2021 höjer EU tempot ytterligare vad gäller reformer inom klimat-, energi- och miljö. Vad betyder detta för europeisk och global grön omställning och hur bör Sverige bäst nyttja detta momentum?

Rådets ledamot Karin Bäckstrand samt utredare Eva Mineur samtalar med experterna Mats Engström och Annika Wäppling Korzinek om den gröna omställning som EU banar väg för just nu – trots att vi är mitt i en pandemi och kris – och Sveriges roll i detta.

Medverkande
Visa

Karin Bäckstrand är ledamot i Klimatpolitiska rådet, samt professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Hennes primära forskning kretsar kring global miljöpolitik, vetenskapens roll i miljöbeslut, klimatförändringspolitiken och den demokratiska legitimiteten i det globala styret. Karin doktorerade i statsvetenskap vid Lunds universitet 2001 och har bland annat verkat som forskare vid MIT (Massachusetts Institute of Technology) i USA och University of Oxford i England.

Mats Engström är samhällsanalytiker, och senior rådgivare på Sieps (Swedish Institute for European Policy Studies). Han har arbetat med miljöfrågor inom EU sedan 1980-talet, bland annat som miljöattaché i Bryssel, chef för Miljödepartementets internationella enhet, samt som journalist och analytiker.

Annika Wäppling Korzinek är biträdande chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Hon har jobbat 17 år som tjänsteman inom EU:s institutioner, framförallt med hållbarhets-, miljö- och klimatfrågor. I grunden är hon statsvetare, med en master i miljömanagement och ett utpräglat språkintresse.

Eva Mineur är utredare på Klimatpolitiska rådets kansli. Hon är statsvetare och disputerade 2007 på en avhandling om hållbarhetsindikatorer som politiskt verktyg. Parallellt med att arbeta med utvärdering och analys har Eva under många år varit nationell expert i frågor som rör science policy gentemot såväl Unesco som EU kommission med fokus på integrerad vetenskap, hållbar utveckling, globala målen och klimatpolitik.

Rapportlansering 2024

Den 21 mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin årliga rapport till regeringen vid ett fysiskt och webbsänt seminarium. Rapporten innehåller rådets bedömning av regeringens samlade politik med avseende på klimatmålen samt rekommendationer.

Mer information