Intervju med Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson

Foto: Christin Philipson

I somras tillträdde Åsa Persson som ny ordförande i Klimatpolitiska rådet. I den här intervjun delar hon sina reflektioner kring sin och rådets roll.

– Klimatpolitiken är i ett avgörande skede, både globalt och nationellt. Jag är hedrad över att få vara ordförande i Klimatpolitiska rådet och att få arbeta tillsammans med all den samlade expertis som finns i rådet och även på kansliet, säger Åsa Persson.

Åsa Persson är adjungerad professor och forskare i miljöpolitik och kommer från en tvärvetenskaplig bakgrund. Under hela sin forskningskarriär har hon varit intresserad av styrmedel och styrning, ofta på internationell nivå men med fokus på hur nationell nivå både driver och ska implementera beslut.

– Klimatpolitiken började jag intressera mig mer för runt 2007 när jag åkte på mina första klimatförhandlingar där jag deltog som forskare. Sedan fem år tillbaka är jag forskningschef och vice VD på Stockholm Environment Institute, som idag är ett globalt forskningsinstitut. Visserligen har jag en del egen forskning, men min roll innebär framför allt att omvärldsbevaka och leda utvecklingen av hela institutets forskningsagenda. Klimatomställning och klimatanpassning har vuxit fram som det absolut största forskningsområdet.

Den stora uppgiften för Klimatpolitiska rådet framöver är att granska och utvärdera regeringens klimatpolitiska handlingsplan.

– Klimatpolitiken går verkligen in i ett kritiskt skede när vi nu bara har två mandatperioder och därmed två klimatpolitiska handlingsplaner kvar till 2030. Vi har en mängd EU-politik nu, Fit For 55 ska implementeras på ett hållbart, robust och effektivt sätt. Allt det här blir särskilt viktigt i ljuset av att svensk klimatpolitik hittills har bedömts som otillräcklig av Klimatpolitiska rådet i tidigare rapporter. Den kommande planen blir därför avgörande för hur vi kommer att klara att nå våra klimatmål. 

Sammantaget poängterar Åsa att det är en extremt viktig uppgift att bidra till bra underlag till svensk klimatpolitik i den historiska samhällsomställningen som IPCC pekar på att hela världen måste genomgå. För rådet är det dessutom viktigt att verka som en demokratisk institution och att bidra med oberoende utvärdering av klimatpolitiken. Många länder, inklusive Sverige, har valt att etablera klimatlagar och oberoende klimatråd just för att omställningen skulle bli utmanande i ljuset av andra omvärldshändelser som kommer och går, till exempel energikris och pandemi.

Åsa understryker vikten av att rådets uppgift är att granska den samlade effekten av politiken.

– Vi vet att den totala påverkan på klimatet inte bara kommer att bero på klimatpolitiken utan även på politiken inom andra politikområden. Helhetsperspektivet är viktigt, det uppmärksammade rådet också i sin senaste rapport när man tittade på målkonflikter och synergier med andra samhälleliga mål. Det är viktigt att effektbedömningen som rådet ska sammanställa inte bara handlar om kostnader för statskassan eller samhällsekonomiska vinster och förluster, utan att vi också förstår effekter på säkerhet, geopolitik, innovationskraft och konkurrenskraft. Det handlar också om att klimatomställningen bör leda samhället till ökad klimatresiliens och klimatanpassning, och inte göra oss sårbara.

Som ordförande ser Åsa dessutom fram emot att utveckla samverkan med klimatråd i andra länder och på EU-nivå. Det är ett 20-tal länder idag som har tillsatt klimatråd och det finns mycket lärdomar att dela och jämförelser att göra nu när samtliga länder behöver accelerera klimatomställningen och få implementeringen av EU-krav att fungera på nationell nivå.