Det klimatpolitiska ramverket

I juni 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket omfattar nya klimatmål, en klimatlag och Klimatpolitiska rådet.

Klimatlag

Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen och anger hur regeringens arbete med detta ska bedrivas.

  • Regeringen ska varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen.
  • Regeringen ska vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som redovisar hur klimatmålen ska uppnås.

Den nya klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018.

Klimatlag (2017:720)

Klimatmål

Klimatmålen är en del av miljömålssystemet vars övergripande målsättning bestäms av det så kallade generationsmålet, som innebär att Sverige ska ”till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”.

Förutom generationsmålet finns det 16 miljökvalitetsmål i miljömålssystemet. Det första målet, Begränsad klimatpåverkan, refererar till den globala överenskommelsen från FN:s klimatkonferens i Paris 1995. Enligt målet ska ”den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål”.

Det finns också ett antal etappmål för klimatet i miljömålssystemet. De är steg på vägen som Sveriges Riksdag har beslutat ta för att nå målet om Begränsad Klimatpåverkan.

Läs mer om Sveriges miljömål här

 

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

 

Övergripande mål för de totala utsläppen

Det övergripande målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser alls till atmosfären. Efter det ska Sverige ska ha negativa utsläpp. Negativa utsläpp innebär att utsläppen av växthusgaser i Sverige är mindre än den koldioxid som tas upp av naturen eller samlas in på annat sätt tillsammans med de utsläppsminskningar som Sverige bidrar till genom investeringar i andra länder. Utsläppen inom Sveriges gränser ska dock vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.

Mål för delar av utsläppen

För delar av Sveriges utsläpp finns det även mål till år 2020, 2030 och 2040.

EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar det mesta av utsläppen av växthusgaser från industri, el- och fjärrvärmeproduktion samt flygningar med start och landning inom EU. För dessa utsläpp finns det inga etappmål. De omfattas dock av det övergripande målet om noll utsläpp år 2045.

Sverige har beslutat om mål för de utsläpp som inte ingår i handeln med utsläppsrätter. Utsläppen kommer främst från transporter, arbetsmaskiner, mindre industri- och energianläggningar, bostäder och jordbruk. Jämfört med 1990 ska dessa utsläpp ha minskat med:

  • 40 procent senast 2020
  • 63 procent senast 2030
  • 75 procent senast 2040

Målen kan delvis uppnås genom negativa utsläpp. Målen ingår som ett etappmål i miljömålssystemet.

Mål för inrikes transporter

Det finns även ett mål för utsläppen av växthusgaser från transporter i Sverige. De ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. I målet ingår utsläpp från vägtransporter, järnväg och sjöfart. Utsläpp från inrikes flyg ingår inte i målet eftersom de ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Målet ingår som ett etappmål i miljömålssystemet.

Klimatpolitiskt råd

Klimatpolitiska rådets uppgift är att utvärdera om regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Rådet ska bland annat bedöma om inriktningen inom olika relevanta politikområden gynnar eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen. Klimatpolitiska rådet startade sin verksamhet i januari 2018 och har sitt kansli hos Forskningsrådet Formas.

Läs mer om Klimatpolitiska rådets uppdrag här

Läs mer om Klimatpolitiska rådets ledamöter här